Det kan verka vackert

hon förstod inte hur vacker du var förrän på sista sidan och hon sa inte alla de där sakerna en vän ska säga, utan bara:


jagvetjaggjordefelsnällaförlåtmiggåinteifrånmig



sen gick du


och varje gång ett löv faller fäller hon en tår
för den hon en gång var med dig och det ni aldrig blev


om sömnen fångar henne finns du inte längre där för att hålla henne kvar
det är det som skrämmer, som får henne att aldrig blunda längre än ett andetag



det enda konstanta
var du