Det kan verka vackert

Jag vet inte men jag måste
veta

för tåget vaggar mig till sömns i samma takt som gatlyktorna svindlar förbi och jag hinner inte räkna för dom är så många och det är en lång natt mellan natt och regn

om morgonen fryser jag och solens strålar mer skär än värmer och så länge det är mörkt får jag den ensamhet jag behöver

det är inte jag
det är du

och uppenbarligen funkar inte detta
för jag borde vara glad
men istället äter ångesten sakta upp mig inifrån

om jag kunde skulle jag
men nu är det upp till djävulen på min axel
för ängeln föll för länge sedan